Landslagstankar 4-3-3


Det blev ett landslagsuppehåll även för mig då jag inte haft tid över för bloggande på senare tid, men här kommer lite landslagstankar efter de inledande EM-kvalmatcherna.

Inte helt oväntat så blev inte det 3-5-2 som jag hoppats på som Pia Sundhages nya spelsystem utan istället 4-3-3. Jämfört med 4-4-2 så är det ändå ett sytem som jag känner mig försiktigt optimistisk till. Främst så gillar jag att det blir tre centrala mittfältare och att våra anfallare (förhoppningsvis) får vara mer anfallare än yttermittfältare.

4_3_3De två inledande matcherna med systemet mot Moldavien och Polen har inte dirtekt varit några riktiga värdemätare men givit en klar bild om vilka spelare som man ser ut att satsa på den närmaste tiden då man satsade på närmast identiska startelvor i de båda matcherna. Till stora delar tycker jag också att man har tänkt rätt den här gången med rätt spelare på rätt position.

 

Målvakt

Ingen skräll att Hedvig Lindahl fortsatt är förstavalet. Hilda Carlén är i dagsläget andravalet och med tanke på hennes fina form den senaste tiden är också det förståeligt.

 

Backlinje

Orosmomentet med den valda backlinjen är utan tvekan bristen på snabbhet då ingen i trion Ericsson, Sembrant, Fischer är någon direkt speedkula. De är ju dock alla riktigt bekväma på sina positioner och spelskickliga vilket gör att man förhoppningsvis mer sällan drar på sig onödiga kontringar genom slarv.

Kul att se att Magdalena Ericsson får en rejäl chans som vänsterback och hennes vänsterfot har ju redan visat sig värdefull. Hon kommer säkerligen vara förstavalet även framöver då något riktigt vasst vänsterfotat alternativ saknas i dagsläget. Sent in i truppen kom Elin Landström och hon tycks ligga bäst till av de vänsterfotade men någon av högerbackarna tror och tycker jag nog känns som bästa andravalet.

I Linda Sembrant och Nilla Fischer som innerbackspar får man den kanske allra nickstarkaste duon man kan tänka sig. Förhoppningsvis kan de få till ett så bra samarbete att de sällan behöver komma i tuffa löpdueller. Amanda Ilestedt och Emma Berglund är de som närmast konkurrerar om de platserna.

Den enda position där det roterades i startelvan mellan de båda EM-kvalmatcherna var på högerbacksplats där Elin Rubensson och Jessica Samuelsson fick starta varsin match. Jag skulle kanske, med tanke på den i den i övrigt ganska offensiva 11:a man har, föredra formstarka och mer rutinerade Jessica Samuelsson mot tuffare motstånd. Rubensson är dock också ett utmärkt val och dessutom ett alternativ i anfallet. När nu Hanna Glas åkte på en ny tråkig korsbandsskada är sannolikt åter Lina Nilsson den som närmast utmanar.

 

Mittfältet

Det jag tycker känns bäst med 4-3-3 är att vi får in två defensivt skickliga mittfältare med stort defensivt ansvar på egen planhalva i Lisa Dahlkvist och Caroline Seger även om de självklart även måste delta i det offensiva spelet. För mig är Petra Larsson och Josefin Johansson de bästa alternativen till Seger och Dahlkvist men Emilia Appelqvist tycks gå före Larsson hos landslagsledningen just nu i alla fall..

Viktigt också mot tuffare motstånd att den lite offensivare mittfältaren är duktig i defensiven vilket gör att Lina Hurtig passar mycket bra för rollen. Kul (och lite oväntat) att hon direkt fått så mycket speltid. hoppas påånga fler djupledslöpningar framöver för att nyttja hennes huvudspel till max. Spelaren jag helst ser som alternativ är Michelle de Jongh som ju visserligen har en helt annan spelstil men också är väldigt bra både defensivt och offensivt.

Spelarna jag tycker kommer lite i kläm i 4-3-3 är kanske Malin Diaz och Kosovare Asllani. Jag skulle gärna se dem i en offensiv position centralt men de saknar lite defensiv styrka för att kännas som riktigt bra alternativ i en offensiv mittfältsroll när tuffare motstånd väntar. Asllani är förstås ett alternativ i en anfallasroll  men i så fall på en kant där hon lätt kommer bort ur spelet men möjligtvis med sin smartness kan hitt rätt diagonala löpningar.

 

Anfall

Att få ihop anfallsspelet blir forstås en av de stora utmaningarna med det nya spelsystemet. Här vill man att spelarna ska rotera ganska fritt så här gäller det verkligen att man blir tydliga med löpvägar. Det kan ju ju bli riktigt bra men risken finns ju också att inte en passning kommer gå rätt.

Med tanke på hur stort fokus man lägger på att komma runt på kanterna för inspel och inlägg så är det förstås logiskt att ha en nickstark spelare som mestadels håller sig i den centrala forwardspositionen. Det gör ju att man kanske hellre ser att trion Sofia Jakobsson, Lotta Schelin och Olivia Schough slåss om de båda kantplatserna. Jenny Hjohlman är ytterligare ett alternativ där liksom Antonia Göransson.

Inte helt dumt att ha alltid hårt arbetande Sofia Jakobsson och Olivia Schough på varsin kant. Lotta Schelin har ju inte visat superform på senare tid och saknar kanske lite självförtroende i dagsläget men är ju i form given i anfallstrion. Olivia Schough är ett av årets utropstecken i Damallsvenskan och glappet mellan henne och de givna landslagsanfallarna som jag för ett år sedan tyckte var väldigt stort är med den form hon just nu visar upp helt utraderat.

Jag skulle ju gärna se att Pauline Hammarlund får fortsatt mycket speltid som central forward framöver. Stark som bollmottagare, vassa löpningar och rätt bra huvudspel borde hon kunna bli vasst alternativ. Ännu starkare bollhållare finns i Fridolina Rolfö som ju dessutom också är välväxt och borde kunna nicka in en och annan boll samtidigt som hennes vassa vänsterfot ger extra krydda. Den tredje spelare som jag vill se som centralt forwardsalternativ är Stina Blackstenius som också har fysiken som krävs men samtidigt är en sylvass kontringsspelare.  Lina Hurtig passar ju bra även för den här rollen.


4 svar till “Landslagstankar 4-3-3”

  1. Hur skulle du forma din startelva mot Danmark?! En fråga är ju varför man inte sätter Hilda Carlén i mål i såna här matcher, kanske inte mot Danmark, men mot de andra. Hon är ju troligen vår nästa målvakt EM 2017och VM 2019. Någonstans ska hon väl få rutin.
    Sen tycker jag Rolfö skapade mer under sina 9 minuter än Schelin gjorde på hela första halvlek. En startspelare i mina ögon. Ilestedt tror jag kommer in mot Danmark så elvan för mig är;
    Lindahl
    Samuelsson,Fischer, Ilestedt och Ericsson

    Seger, Dahlkvist och Hurtig

    Jakobsson, Schelin och Rolfö

  2. Jag antar att man vill spela ihop backlinje och målvakt nu när man gjort lite ändringar i backlinjen även om deras samarbete nu inte alls ställdes på prov.

    Jag tycker din startelva ser bra ut men hade kanske ändå behållit den backlinje man valt att satsa på nu. Anfallstrion tycker jag är svårast att ta ut men mot Danmark skulle jag nog låta Schelin och Jakobsson spela vidare och sätta in Hammarlund i mitten. Jag tycker dock att både formstarka Schough och en allt vassare Rolfö är väldigt bra alternativ.

    Lindahl
    Samuelsson, Fischer, Sembrant, Ericsson
    Seger, Dahlkvist, Hurtig
    Schelin, Hammarlund, Jakobsson

  3. Förstår ditt resonemang där med kontinuitet osv. När set gäller anfallet måste man ju variera forwardsen, där en, max två är bra i djupled. Och den andra har någon annan värdefull kvalité. (Hammarlund till exempel.)Schelin är en av forwardsen och sedan , eventuellt Jakobsson eller Schough som djupledsspelare också. Och sedan måste man ju ha en boxspelare. En som alltid är i straffområdet och hotar höst på nick (Blackstenius) eller en som Rolfö, med bra skott och spelintelligens.
    I backlinjen så skulle jag nog också satsa på samma mittbackspar, för kontinuiteten, men frågan är om det är det bästa mot just Danmark!? Det återstår att se……

  4. Några små korta reflektioner efter EM-kvalen.
    Äntligen fick Magda chansen som vänsterback och känns helt given.
    Fischer var lite piggare och bättre mot Polen. Sembrant alltid klok, hur är det med snabbheten i mittförsvaret?
    Nu är högerbacken ett problem. Rubensson för dålig defensivt. Samuelson för dålig offensivt. Lina Nilsson jämnast och blir mitt bud.
    I ett tremanna-mittfält krävs en oerhörd löpstyrka, samt att åtminstone en av dom som kan hota offensivt i djupet. Nu stod Seger och trampade på bollen (igen!), satte ingen fart framåt utan vände gärna hemåt…mot Polen….
    Dahlqvist och en ovan Hurtig är inte så vassa mittfältare.
    Med tre identiska anfallare (djupled som sitt bästa vapen) måste Seger och Dahlqvist spela snabbare framåt. Diaz alltför dålig, och för liten i det defensiva jobbet. Föreslår Michelle de Jongh – nästa år. Perfekt tvåvägsspelare.
    De tre identiska anfallarna gör laget obalanserat. Vem ska falla hem när motståndaren har bollen? Ska man kanske lämna bort en kant?
    Tyvärr har vi ingen klar central anfallare (striker) som vi vill gå in och ta fajten i straffområdet. Schelin söker sig alltmer utåt kanterna men där står ju redan Schough och/eller Jakobsson parkerade.
    Hammarlund och Rolfö våra två bästa anfallare i ett tajt straffområde. Kan absolut tänka mig Hjohlman till vänster.
    Sen får vi väl lugna oss lite i superlativerna efter 3-0 mot Polen. Det var trots allt ett gäng U21-spelare som stod på andra sidan. Men kul att de yngre fick chansen och görde mål.