15 blytunga spelarförluster


Alla klubbar har inte värvat färdigt ännu men däremot står det ganska klart vilka spelare som kommer att lämna sina klubbar. Här kommer det som jag tycker är vinterns 15 tyngsta spelarförluster. Natasa Andonova är ytterligare ett namn som kunde platsa på listan om hon nu flyttar till PSG som ryktena säger.

Jag ser Kvarnsveden och Linköping som absolut de största förlorarna under vinterns Silly Season. Båda lagen har tappat flera nyckelspelare som är väldigt svåra att ersätta.  Dessvärre har de flesta av dem även lämnat Damallsvenskan och just nu är väl känslan att serien tappar ytterligare lite i kvalitet jämfört med konkurrerande ligor.

Det ser också ut att kunna bli lite färre vassa utländska inslag när klubb efter klubb satsar mer på inhemska spelare. Det är förstås bra att man satsar på svensk talang men det ena behöver ju inte utesluta det andra. Jag skulle gärna se att klubbarna även fortsättningsvis försöker spetsa sina trupper med åtminstone ett par utländska toppnamn. I konkurrensen med de rika storklubbarna ute i Europa och den växande ligan i USA blir det dock allt svårare att få fatt i de guldkornen.

1. Pernille Harder (Linköpings FC >>> Vfl Wolfsburg)
Att ersätta en poängdrottning är den svåraste uppgiften man kan få när man har begränsad ekonomi som de svenska klubbarna. Även om man fått in många intressanta spelare så är det ingen som har ett poängsnitt i närheten av Harders.

2. Stina Blackstenius (Linköpings FC >>> Montpellier)
Vassa målskyttar av Stina Blackstenius kaliber är inte heller direkt lätta att ersätta. Inte heller här finns någon given ersättare som kan producera liknande mängder mål. Det är väl dock ganska troligt att klubben värvar in ytterligare någon spelare.

3. Meghan Toohey (Kvarnsevedens IK >>> ?)
En av Kvarnsvedens absolut bästa spelare i match efter match 2016. Jag är ganska säker på att hennes intensiva och ihärdiga presspel kommer att saknas under 2017.

4. Michaela Hermansson (Kvarnsvedens IK >>> slutar)
Tillsammans med Toohey var det Hermansson som var pådrivande med energi och press mot motståndarna. Vann mycket boll högt upp i planen och hade fina spelvändningar med den utmärkta vänsterfoten. Ingen direkt ersättare kommer att värvas.

5. Mariann Gajhede (Linköpings FC >>> slutar)
Den kloka danskan kommer att lämna ett tomrum efter sig. Gör ett stort jobb i det tysta och aldrig en dålig match. Linköping har inte så många grovjobbare på mittfältet nu, särskilt som Renée Slegers skadade sig allvarligt igen och den här gången inte fick nytt kontrakt.

6. Tiffany Weimer (Kvarnsvedens IK >>> ?)
En stor anledning till att laget lyfte sig rejält spelmässigt under hösten där hon var en av seriens bästa spelare. Mycket klok poängspelare.

7. Fridolina Rolfö (Linköpings FC >>> Bayern München)
Skadeproblemen har gjort att Rolfö bara startat åtta matcher per säsong de senaste två säsongerna. Därför blir förlusten av henne inte lika påtaglig. Å andra sidan hade hon ju verkligen behövts nu när även Harder och Blackstenius försvunnit.

8. Katie Fraine (Vittsjö GIK >>> Avaldsnes IL)
Given förstemålvakt i klubben i år. Målvakter med Fraines auktoritet i luftrummet är inte så lätt att hitta. Klubben satsar nästa år på Shannon Lynn och Chandra Bednar men jag tror de får svårt att nå upp till Fraines nivå.

9. Tempest-Marie Norlin (Piteå IF >>> Djurgårdens IF)
Med tanke på att man inte ville behålla henne så ser nog inte klubben förlusten av Norlin som särskilt allvarlig och man har också fått in Madelen Janogy som intressant ersättare. Jag tror ändå att det kommer bli kännbart att tappa sin främsta poängspelare.

10. Louise Quinn (Eskilstuna United >>> ?)
Årets lagkapten gjorde en mycket stabil säsong och är framförallt väldigt stark i luftrummet i båda straffområdena. Var även trea i interna skytteligan. United har dock fortfarande fyra starka mittbackar i truppen i Barsley, Viggosdóttir,Björn och nyförvärvet Sarah Bergman.

11. Johanna Rasmussen (Kristianstads DFF >>> Linköpings FC)
En av klubbens bästa spelare förra året och väldigt viktig för lagets offensiv. Rasmussen var dock inte supereffektiv framför mål och värvningen av Ogonna Chukwudi mildrar också förlusten.

12. Irma Helin (Piteå IF >>> Linköpings FC)
Helin gjorde en stark säsong och tillförde teknik och bolltrygghet till Piteås annars så raka spel. Lagets spelstil har ändå gjort att hon stundtals haft svårt att få ut max av sitt spel men högerfoten har alltid varit nyttig vid fasta situationer.

13. Sabrina Viguier (LB07 >>> slutar)
Den rutinerade fransyskan hade förstås varit väldigt bra att ha under första säsongen i högsta serien. Isländska Kristjánsdóttir är en bra ersättare men båda kanske hade behövts och frågan är om lagets defensiv verkligen räcker till i Damallsvenskan?

14. Ogonna Chukwudi (KIF Örebro >>> Kristianstads DFF)
Gjorde ingen toppsäsong 2016 vilket gör att förlusten inte känns fullt så stor som den hade gjort efter säsongen innan. Var ändå en av spelarna med högst högstanivå i klubben men KIF har fått in flera intressanta offensiva nyförvärv.

15. Sara Lindén (Kopparbergs/Göteborg FC >>> slutar)
Göteborg har på bara några år gått från att ha haft en av de mest rutinerade trupperna till att ha den allra yngsta. Lindén gjorde kanske inte sin bästa säsong förra året men startade alla matcher och man tappar en massa rutin och klokhet när hon nu beslutat att lägga av.

,

8 svar till “15 blytunga spelarförluster”

  1. Även om det inte är en spelarförlust, i alla fall på samma sätt som övriga: om ryktet stämmer och efter vad Rosengårdstränaren JMJ säger kanske t o m hela Enganamouit är i fara efter senaste skadan. Henne hade Rosengård verkligen behövt och naturligtvis räknat med. Andonova kom tillbaka – allt är förlåtet?

    • …..ska vara: Enganamouits karriär…. och Andonova är tydligen också skadad, ajajaj

      • Aldrig kul när spelare tvingas sluta på grund av skador. Uppgifter gör gällande att Andonova är på väg till PSG. Tydligen läkarundersökning på måndag. Får se om hon går igenom den om det nu stämmer att även hon är skadad. Antar att skånelaget får göra Linköping sällskap i jakten på en etablerad forward. Läget får ses som mer akut för Rosengård då de rivstartar säsongen med CL-spel. Tungt med tanke på gynnsam lottning.

    • Det framgår inte i inlägget men det handlar bara om de tyngsta spelarförlusterna för lagen i Damallsvenskan och inte Elitettan.

      Chikwelu kommer däremot hamna väldigt högt upp när det är dags att lista vinterns bästa värvningar.

    • Ja nog är det tur i oturen att LFC har rejäl fallhöjd då man ju var helt överlägsna ifjol med tanke på tappen man haft. Noterbart är ju dock att man även har två positiva övergångar på listan och att det är två spelare jag tror kommer kunna lyfta sig rejält nu när de kommer till en klubb som vill spela längs marken och känns mer konstruktivt än såväl Piteå som Kristianstad. Jag tror för övrigt att även Banusic kommer kunna lyfta sig av samma anledning då Eskilstunas väldigt raka spel med mycket fokus på fysik inte riktigt är hennes melodi.

      Trist för FCR som verkar fortsätta som ifjol med skador, skador och ännu mer skador. Spontant undrar man ju om det är något i träningen som inte stämmer för nog måste man lagt om en del efter fjolåret där det var massor av överansträngningar som ställde till det. LFC hade en del flyt med få skador ifjol men har till i år medvetet valt att satsa på en bredare trupp just för att kunna gå runt på spelare vilket nog lär bli nödvändigt då det blir fler matcher än tidigare år.

  2. Till LFC-Martin:
    Det är kanske lite skillnad på längd av löpningar, men Banusic kunde vila några minuter då och då i fjol. Det hade definitivt inte funkat i LFC där spelet gick snabbt – hela tiden. Och ska LFC spela någorlunda lika i år kommer hon att vara en riktig bromskloss, stampa lite på bollen, dribbla och hela spelet blir stillastående.
    Det måste ju vara någon orsak till att hon får bara får stanna en säsong i varje klubb.

  3. Talande för denna lista är att de åtta högst rankade förlusterna är spelare som lämnar damallsvenskan på något sätt. Läge för unga talanger att ta större plats alltså. Frågan är om kvaliten på damallsvenskan kommer att minska i och med detta eller om möjligheten för unga talanger att spela på hög nivå kommer att utveckla svensk damfotboll på sikt. Låt oss hoppas på det senare