UWCL: Lite mer tankar om seedningssystemet


Jag har ju diskuterat UEFAs seedningssystem av  tidigare genom åren i diverse inlägg, men eftersom det varit ganska aktuellt igen så tänkte räkna på hur enkelt man skulle kunna få till en bättre seedning.

Rankingen baseras ju på en klubbkoefficient och nationskoefficient. Klubbkoefficienten är de poäng klubben skaffat sig genom sitt deltagande och sina resultat i turneringen de senaste fem säsongerna. Nationskoeffcienten är det totala antalet poäng nationens klubbar samlat på sig under samma säsonger, delat på antalet deltagande lag från nationen.

I  dagsläget bygger rankingen på 100% av klubbkoefficienten + 33% av nationskoefficienten vilket gör att det blir väldigt viktigt att man har varit  med i turneringen under flera av de senaste säsongerna för att få en bra seedningsposition. Lag som inte deltagit alls får leva på en tredjedel av nationskoefficienten vilket inte ger särskilt många poäng.

Nuvarande system gynnar framför allt de ligor som har samma segrare år efter år. De kan utan att prestera särskilt imponerande resultat i turneringen ändå plocka på sig rikligt med poäng bara genom sitt deltagande och därigenom få en bra seedning. . .

Missgynnas gör ligorna med bredare topp (exempelvis Norge, Sverige, England, Spanien) där olika lag lyckats kvalificera sig till Champions League från år till år. Jag tycker exempelvis inte det är rimligt att mästarlag som Linköping, Fiorentina och Atlético Madrid bara får ungefär en tredjedel av den rankingpoäng som ligans tvåa (Rosengård, Brescia, Barcelona) får så som det sett ut i år.

Här tycker jag snarare man borde göra tvärtom och i stället ta 100% av nationskoefficienten och 33% av klubbkoefficienten för att få en betydligt mer rättvisande seedning. Men även 50/50 hade varit en oerhörd förbättring av systemet.


Nedan visas hur seedningen hade sett ut inför lottningen av 16-delsfinalerna  med fördelningen enligt 100% nationskoefficient och 33% klubbkoefficient. (seedningsposition med UEFAs seedning inom parentes):

Seedade
1. (1) Lyon 105,5 (regerande mästare)
2. (2) Wolfsburg 122,83
3. (6) Bayern München 96,1
4. (3) Rosengård 86,29
5. (18) Montpellier 77
6. (16) Linköpings FC 68,8
7. (4) Barcelona 59, 32
8. (10) Manchester City 57,27
9. (17) Chelsea 54,96
10. (5) Fortuna 52,36
11. (7) Brøndby 50,5
12. (9) Rossiyanka 49,08
13. (12) Zvezda 47,76
14. (13) Brescia 45,43
15. (23) Atlético Madrid 43,48
16. (14) Slavia 41,93

Oseedade
17. (15) Sparta 41,93
18. (8) FC Zürich 38,89
19. (11) Glasgow City 38,58
20. (28) Fiorentina 38,5
21. (22) St. Pölten 34,46
22. (19) LSK 34,11
23. (29) Avaldsnes 29,49
24. (20) BIIK 24,94
25. (21) Apollon 23,94
26. (25) Medyk Konin 21,945
27. (24) Cluj 20,95
28. (32) Ajax 20
29. (27) Stjarnan 18,8
30. (26) Gintra 14,46
31. (30) Minsk 12,475
32. (31) PAOK 10,975

Vinnarna blir alltså de ligor som presterat bäst i turneringen de senaste åren (Tyskland, Frankrike, Sverige, England, Spanien) vilket gör att exempelvis Chelsea och Montpellier hade varit seedade istället för oseedade. På så vis slipper man se möten mellan de allra starkaste lagen redan i första omgången.

Förlorarna blir lagen som deltagit under många säsonger men utan att prestera särskilt imponerande resultat (Zürich, Glasgow och till viss del de danska lagen).

Två nationer som förtjänar bättre ranking men inte hjälps heller av det här systemet i nuläget är Nederländerna och Norge. De har haft sådan otur med lottningen i det gamla systemet att de har väldigt låg nationskoefficient. På sikt skulle dock sannolikt även de gynnas.


Även vid lottningen av åttondelsfinalerna blir seedningen betydligt mer rättvisande för lagens kvalitet när Linköping, Chelsea och Montpellier blir seedade på Brescias, Slavias och Spartas bekostnad.

Seedade
1. (1) Lyon 105,5 (regerande mästare)
2. (2) Wolfsburg 122,83
3. (3) Rosengård 86,29
4. (11) Montpellier 77
5. (9) Linköpings FC 68,8
6. (4) Barcelona 59, 32
7. (5) Manchester City 57,27
8. (10) Chelsea 54,96

Oseedade
9. (6) Brescia 45,43
10. (7) Slavia 41,93
11. (8) Sparta 41,93
12. (16) Fiorentina 38,5
13. (12) LSK 34,11
14. (13) BIIK 24,94
15. (15) Stjarnan 18,8
16. (14) Gintra 14,46


30 svar till “UWCL: Lite mer tankar om seedningssystemet”

  1. Intuitivt är det en bättre ordning på seedningen med det system du föreslår. Det visar också att genom att ”skruva” litet går det att åstadkomma mycket, utan att förändra allt i grunden. Både nations- och klubbkoefficienter behålls.

    Så länge WCL ska vara eliten av eliten får mindre framgångsrika nationer och klubbar acceptera att de bättre gynnas.

    Särskilt inför åttondelsfinalerna blir det tydligt att de seedade sannolikt är bättre lag än de oseedade. Det är svårt att se att något av de oseedade lagen skulle slå något av de seedade. Linköping skulle fortfarande ha kunnat få möta Sparta, men utifrån en en omvänd och realistisk rankning. Rosengård skulle slippa möta Chelsea.

    Man undrar om UEFA laborerat med tanken på denna typ av seedning eller om de är övertygade om nuvarande systems förträfflighet. Det blir märkligt med ”positiv särbehandling” av svagare nationer och lag i ett elitsammanhang som WCL.

  2. Rossiyanka borde väl inte vara seedade dom måste ju vart ett av de sämsta lagen. Bred topp i Norge? Lilleström tog ju just fjärde raka guldet. Samma med Spanien där är ju Barcelona överlägsna.

    • Ryssland är helt klart på nedgång i nationsligan och lär komma allt närmre att bli oseedade menmbåde Rossiyanka och Ryssland som nation har ju presterat i turneringen genom åren så helt orimligt att de fortsatt är seedade är det nog inte. Att Rossiyanka var så dåliga i år berodde ju främst på att man tappade hela sitt lag i somras och ersätte dem med tonåringar, men sådant kan ju inte seedningsystemet ta hänsyn till. Rossiyanka kommer ju dock inte spela Champions League nästa år eftersom man är väldigt långt efter topplagen i ryska ligan denna säsong.

      Om man ser lite längre tillbaka så har deltagande lag från Norge skiftat betydligt oftare än frånån många andra ligor (exempelvis Österrike, Schweiz, Danmark eller Skottland) och det tillsammans med otur i lottningen har legat till grund till dagens bekymmersamma situation.

      Barcelona må kanske vara överlägsna i år men spanska ligan har haft tre olika vinnare de senaste tre åren.

  3. Det finns ju för och nackdelar med alla system. Fortfarande är det ganska enkelt för någon med pengar att på kort tid köpa sig snabba framgångar. Där är t ex Chelsea och Manchester City bra exempel. Sveriges höga nationsranking är fortfarande delvis baserad på Tyresös framgångar innan den ekonomiska dopingen tog ut sin rätt.

    • Så är det ju absolut, men min huvudpoäng är att jag inte tycker de bästa lagen ska mötas i de första omgångarna oavsett om de är köpelag eller ej.

      Även om man helt stryker Tyresö så hade Sverige varit trea i nationsrankingen. Jag tycker generellt de svenska lagen har haft haft lite tur med lottningen i de tidigaste omgångarna de senaste åren men man lär nog få svårt att försvara tredjeplaceringen så länge till.

  4. När du nu ändå är inne på djupet på detta så undrar jag om du enkelt kan förklara hur klubbarna samlar poäng till sin koefficient. Ger åttondelsfinal och kvartsfinal ett visst antal poäng osv? Om det inte är för krångligt alltså 🙂

    • Det är faktiskt inte så himla krångligt så jag gör väl ett försök.

      I gruppkvalet gäller 1 poäng för seger och 0,5 poäng för oavgjort. Alla som går vidare till första utslagsrundan får automatiskt totalt 3 poäng.

      Alla övriga lag som gått direkt till första utslagsrundan/16-delsfinal får också 3 poäng

      Sedan finns det 5 poäng att spela om i varje utslagsrunda:
      Varje vinst ger 2 poäng och oavgjort 1 poäng
      Avancerar man till nästa omgång får man ytterligare 1 poäng

      Lagen som nu har nått åttondelsfinal har därför max kunnat få 8 poäng (3 för att delta i 16-delsfinal, 4 om man vunnit båda matcherna i 16-delsfinalen, 1 för avancemang). Bara Sverige och Tjeckien har fått full pott hittills och säkrat 8 poäng till nationskoefficienten och 8 poäng vardera till sina egna klubbkoefficienter.

      25 är maxpoängen på en säsong om man lyckas vinna samtliga matcher inklusive finalen.

      När lagen sedan ränkas läggs alla poäng man samlat de senaste fem säsongerna ihop och plusas på med en tredjedel av den totala summan av nationspoängen från de senaste fem åren.

      Väldigt viktigt för framför allt de sämre nationerna är att få en bra lottning i första omgången och det är här det dåliga seedningssytemet ställt till störst problem. 8 poäng är exempelvis redan en väldigt bra poäng för Tjeckien för att även framöver hålla sig kvar bland de 12 främsta nationerna som får ha med två lag i turneringen. Tjeckien har nu exempelvis redan samlat betydligt mer poäng än konkurrenter som Ryssland (4,5 poäng) och Schweiz (4 poäng) som har sina lag utslagna och har god chans att samla mer poäng än t.ex. Norge som står på 5 poäng hittills efter att ha fått sitt ena lag utslaget direkt.

  5. Jag bara undrar om ifall Ryssland skulle få ett mästarlag från t.ex Vladivostok. Men dom kan väl inte ha en allryska som täcker hela landet. Vilka avstånd i så fall ?

  6. Spelare 12, en ”kolonial tanke”, bakom ditt system, med de luddiga förklaringar
    Var finns ”felet” om de sk stora klubbar möts i början av turneringen?
    Vad ligger felet om alltid samma östeuropeiskt lag vinner sin liga och kvalificerar sig därmed till WCL?
    Fotboll är en sport inte företag som ska skötas utifrån de bästa kalkylerna
    Desto viktigare sportens spridning inte seedning
    Ingen system är perfekt men någorlunda rättvis skall det vara, tycker jag

    • Själva poängen med att seeda är väl just att de bästa lagen inte ska mötas direkt, annars behöver man ju inte ha någon seedning alls.

      Om det är maximal spridning av sporten och allas deltagande man har som mål så visst kan man skippa seedningen helt. Personligen vill jag att det ska vara en turnering för Europas bästa klubblag. De bästa spelarna även från mindre nationer spelar ju numera i de stora ligorna så det kanske rent av vore bättre även för fotbollsutvecklingen i de länderna med ännu fler lag från exempelvis Tyskland i turneringen så att fler av de mindre nationernas stjärnor exponeras i stora sammanhang.

      Det handlar inte heller om Öst eller Väst, du kan lika gärna ta Glasgoww City som exempel. Jag ser inget fel i att lag vinner sin liga år efter år, felet ligger i att bara deltagande utan prestation gynnas så starkt medans ligor med bredare topp straffas för det i nuvarande seedningssystem.

      Vi kan ta Ryssland som exempel där CSKA Moskva har god chans att kvalificera sig för Champions League för första gången. Precis som för de engelska lagen så tycker jag det är fel att inte heller de kommer få dra nytta av Rysslands realtivt framgångsrika historia i turneringen.

  7. Hur fungerar det för övrigt inom UEFA i och med att Rosengård tidigare hetat något annat (de fick inte heta LdB i Europa). Räknas de tidigare poängen innan namnbytet med i deras lagkoefficient?

    • Ja, de har fått behålla de tidigare poängen. Man har väl sett på det som samma lag med olika namn precis som i Damallsvesnakn och damallsvenska maratontabellen.

      • Men det är väl inte samma klubb, Rosengård har väl varit en etablerad klubb sedan långt innan? Vilket inte är ett parallellfall till MFF – Ldb (som snarare var ett namnbyte, med ny sponsor). Eller? Om de skulle byta tillbaka till MFF så är ju det definitivt inte samma klubb som Rosengård. MFF och FCR är två olika klubbar som existerat parallellt under lång tid.

          • Då blir maratontabellarna missvisande, dessvärre. Kanske borde räknas om? Svårt att se att Rosengård skulle varit så överlägsna genom tiderna. Samt att FCR 2017 är samma lag som MFF, säg 2007 – även om man skulle kunna tro det med tanke på medelåldern 😉

          • Det här en annan diskussion som brukar dyka upp med jämna mellanrum och ett ämne som t.o.m. The Guardian och The Observer tycks vara överens i hehe. Det brukar ju följa med ett förtydligande när maratontabellen presenteras men man kunde ju skriva MFF/MFFDam/Ldb/FCR på förstaplatsen då. Fast det kan ju å andra sidan bli väldigt långt om man fortsätter att byta namn på sitt lag.

            Det är klart att FCR 2017 och MFF 2007 inte har samma trupp men vad jag menar med att det är samma lag är ju att exempelvis Ldb inte bildade ett nytt lag utan det var ju MFF dam som bytte namn helt enkelt. Samma spelare och ledare, samma plats i seriesystemet. På samma sätt var det samma lag som gick in i Rosengård. Därför tycker jag att det ska räknasd som samma lag, men jag har förståelse för att alla inte håller med om det.

          • Hahaha….ja, jag och The Guardian är kanske överens om betydligt mer än vad man kunde tro efter några veckors bitsk ordväxling. Jag har ”bråkat” på några olika bloggar under åren kring den här frågan. Senast saken var uppe var i Johan Rydéns blogg den 30 sept med kommentarer till artikeln Schryvers läckra mål sänker Rosengård. Den som till äventyrs vill instämma eller uppröras får gärna särskilt kolla min kommentar (svar till Rydén) 4 okt i den tråden. En smakbit: nuvarande maratontabell är både sakligt och moraliskt fel.

          • Sakligt och moraliskt mohahahaha! Nä, det är nog bara Spelare 12 som är saklig i den debatten … Jag har försökt i några år nu, men jag går alltjämt bet på att se minsta antydan om jäv, partiskhet eller färg på glasögonen hos värden för detta forum.
            Skvaller, någon? Vet ni vilka Spelare 12 håller på? Jag vet att det f-n i mig inte är Bajen i alla fall! 😀

          • Jag försöker förstås vara så opartisk som jag kan när jag skriver och eftersom jag faktiskt inte hyser några direkt extra starka känslor för något lag i de båda högsta serierna så är det faktiskt inte så svårt. Sedan finns det förstås från år till år alltid spelstilar, lag och spelare som man kanske gillar att följa lite extra som kanske grumlar mitt omdöme litegrann.

            Som liten älskade jag italiensk fotboll och fastnade av någon anledning för Torino av alla lag och var under en period en ganska aktiv supporter innnan damfotbollen började konsumera all min fotbollstid. Det är än idag det enda lag jag skulle kalla mig supporter till. Jag har faktiskt varit tydligt partisk här på bloggen vid åtminstone ett tillfälle när jag i all öppenhet 2012 tippade att Torino skulle klara nytt kontrakt trots att jag var ganska säker på att de skulle åka ur.
            http://www.spelare12.com/infor-serie-a-20122013/
            Inget jag är stolt över! (de slutade för övrigt som överlägsen jumbo)

            Som jag var inne på förra gången jag svarade på den här frågan så kan jag inte helt garantera att jag kommer vara opartisk den dagen RIK Karlskaga tar klivet upp i eliten. Någonstans där inne är jag trots allt altid en karlskoging.

          • Jo du ”Anders” – Spelare12 är nog den mest saklige/opartiske i damfotbollsbloggarna, men det skiljer inte jättemycket tycker jag. Vad jag menade med ”sakligt och moraliskt fel” var just det – maratontabellen är fel i sak och moraliskt. Varför ser du i den kommentar jag hänvisar till. Men JAG är förstås inte opartiskt…..!

            Spelare12 fick faktiskt frågan om favoritlag för en tid sedan (glömt vilket), men han avväpnade det med litet humor. Du kanske får svar nu? Det är nog knepigt att ha (eller avslöja) ett uttalat favoritlag (åtminstone i högre serier) om man ska stå för bloggen.

          • Ja, vi behöver nog definitioner på ”klubb”, ”lag” och ”trupp” – om inte för att skilja dem åt. Laget MFF/MFF dam/Ldb/FCR tenderar att bli laget ”X”, en konstant som byter tillhörighet vid flera tillfällen, en slags abstrakt entitet, genom decennierna. I princip kan laget hoppa in i vilken klubb som helst, t.ex. FC Köpenhamn? Säger bara att det blir komplicerat om laget FCR återigen skulle byta till MFF och begå en full cirkel. Samma lag, samma klubb – bara ett gästspel i andra klubbar..

            Kanske inte läge att spinna vidare på detta tema just här, är medveten om att frågan initierats av andra och diskuterats tidigare i forumen. Diskussionen kan väl uppkomma senare igen också.

            Italienska fotboll och Torino,,, hmmm, lite oväntat. Tyckte det fanns en på gränsen till omärkbar Rosengård-bias ibland (inte lika stark som hos Rydén, dock). Men det var bara tillfälligt, då. Om den överhuvudtaget fanns. 🙂

  8. I herrarnas CL går man åt motsatt håll. Dvs nationskoefficienten görs betydelselös.

    Sedan kan man ju också fundera på om CL är till för att vara eliten av eliten. Jag tvivlar nämligen. Ursprungligen har tanken varit att CL är för att mästarna från olika länder skall möta varandra, vilket ju innebär att du har en tävling med lag från Sverige, Frankrike, Tyskland… men också Malta, Georgien och Estland (ville man se eliten av eliten så kollade man på Frauen Bundesliga…).

    Förstår ju din poäng och kan sympatisera med den. Dock är det inte så enkelt som det lätes förstå.

    • Jo, men hur många nationer är vanligtvis kvar när man når åttondelsfinal i herrturneringen. 6 stycken var det förra året, att jämföra med de 11 som är kvar i årets UWCL. Svårt att jämföra med herrarna med sin bredd och där har ju de stora ligorna så många lag med att det alltid finns några med till slutskedet.

      Där är det ju i princip omöjligt för ett sämre lag att bara genom tur i lottningen ta sig till åttondelsfinal. Det krävs det att man presterar på planen och det är väl det jag tycker det ska krävas även i damturneringen.

      • Det är ju en matematisk omöjlighet att det bara skulle vara 6 nationer kvar på damsidan, eftersom det är så få länder som har mer än ett deltagande lag. Den främsta orsaken till att det blir de stora nationerna som går vidare på herrsidan är att åttondelarna föregås av ett gruppspel och det gynnar i regel de bättre lagen, dvs skrällrisken minskar och även om man lottas mot ett bra lag så kan man ändå gå vidare som grupptvåa.

  9. De som driver frågan om fler lag från de ”stora” nationerna och en seedning som gynnar dessa nationer råkar händelsevis också bo i dessa länder.

    • Kan väl tilläggas att även flera små nationer missgynnas av nuvarande system som även gör att seedningen i gruppkvalet blir väldigt märklig. Det är ju bara de nationer som har samma deltagande lag år efter år som gynnas.

  10. För att hamna on topic, så har den genomgången av seedningsystemet – med förslag på dess förbättring – med medföljande kommentar varit mycket till min hjälp för förståelsen. Tycker också att det är ett riktigt bra förslag att modifiera poängen, att låta dem byta plats s a s. Det blir mer rättvist.

    Sedan kvarstår ”problemet” med att Wolfsburg och Lyon gynnas på ett sätt att de blir omöjliga att komma ifatt – de får prispengar och poäng. Speciellt franska ligan är väldigt ojämn; mitten och bottenlagen skulle åka ur Damallsvenskan (?).

  11. När det gäller seedning så kan man ju konstatera att i de fall den bygger på resultat över flera år blir den egentligen alltid missvisande eftersom lagens styrkeförhållanden är en färskvara. En helt rättvis seedning får man därför aldrig, möjligen något som subjektivt är bättre.