Piteå IF har hittat ytterligare en fin talang att utveckla vidare då man nu värvar Selina Henriksson från Umeå IK. 19-åriga Henriksson har redan hunnit spela i Damallsvenskan med Umeå 2015 och 2016 och gjorde det riktigt bra redan då. Användbar både som ytterback och på mittfältet. Läs mer på klubbens hemsida. Piteå saknar nu i första hand anfallskraft och där får man kanske leta utanför Sveriges gränser om man ska hitta en målspruta som gör att man kan hota om de ädlaste medaljerna.
IFK Kalmar har också fått in en intressant mittfältstalang i Ida Strömberg. En grovjobbande liten lirare med fin teknik som varit ganska given i startelvan i både Kungsbacka DFF och flicklandslagen de senaste åren. Se klubbens hemsida.
IFK Kalmar behöver nog också spetsa till sin trupp ytterligare för att vara redo för Damallsvebnskan och det tror jag nog att man kommer göra också. Enligt en anonym kommentar här på bloggen så kan Johanna Rasmussen vara aktuell för flytt till Kalmar. Hon skulle förstås komma med välbehövlig rutin till nykomlingen. Tidigare har ju även Antonia Göranssons namn dykt upp men det dementerades från klubbens sida.
Det finns ytterligare en del spelare i Elitettan som nog kan hamna i Damallsvenskan. Jag tänker på exempelvis på BK 30s anfallare och Elitettans skytteligatrea Cassandra Korhonen som ett helt gäng klubbar i Damallsvenskan ska ha visat intresse för under hösten. Mallbackens back/mittfältare Linnéa Berger är en annan som med rätta väckt intresse hos allsvenska klubbar.
Uppd. Noterar att Västerås BK 30 nu har förlängt med Korhonen. Se klubbens hemsida.
23 svar till “Mittfältstalanger till Damallsvenskan”
Kollade snabbt igenom PIFs trupp. 10 spelare kommer från Norrbotten (+1 från Norra Västerbotten) Ser man till åldern då tjejerna togs in i A-lagstruppen var 8 st under 18, 7 st 19-22 och resterande 4 23-24. Imponerande!
Det är till och med 11 norrbottningar och en från norra västerbotten.
Japp, missade Jossan i hastigheten….
En konsekvens av att Piteå numera är enda laget i DA på övre halvan av Sverige är att de har ett mycket stort upptagningsområde. Visst kommer det en del spelare söderifrån också – Ikidi tyckte det var för kallt i Linköping och lämnade för Piteå och visst – lönekuvertet kan väl höja tempen några grader. Därmed inte sagt att Ikidi inte trivs i PIF och att hon är en av DA.s bästa backar råder det heller ingen tvekan om.
Umeå verkar ha rätt lång väg tillbaka till DA. Assi? Ja, vi får se hur de står sig i toppen (?) av EE när både Kvarnsveden och KIF Örebro deklarerar att de vill tillbaka till DA så fort som möjligt – och AIK ska heller inte glömmas bort. Sundsvall klarade nytt kontrakt i EE, men låg länge risigt till. Med andra ord: är det är väl rätt stor chans att spelare som är ”bottningar” söker sig till Piteå. Därmed är det kanske ingen större prestation av PIF att rekrytera detta antal, eller?
I södra Sverige ser det annorlunda ut konkurrensmässigt – DA 2018 innehåller fyra lag från Skåne och två från Småland, dvs halva DA. Ska PIF ta ”nästa steg” i tabellen är det minst två 15-målsskyttar de behöver. De har inte hittats bland ”bottningarna” hittills….
Det du glömmer Observer, är att vi möjligen har ett stort upptagningsområde ytmässigt men när du börjar titta på antalet människor så är Norrbotten något större än Uppsala Kommmun. Det somPeE trycker på är att Piteå utvecklar unga spelare som ej fått speltid i ex.vis LFC (Pauline Hammarlund). Sedan är det ju givetvis svårt att stå emot när de större klubbarna bjuder höga löner. När det gäller Ikidi så tror jag inte att det är lönekuvertet som är avgörande.
Nej, jag glömmer inte hur det ser ut befolkningsmässigt. Det var bara att jag inte skrev om det eftersom det inte var en poäng i sammanhanget. Med större befolkning och fler tätorter kommer också fler klubbar och större konkurrens. Sett på det viset kanske skillnaden ändå inte är så stor mellan norr och söder just när det gäller rekryteringsmöjligheter. Min poäng var snarare att just för att det är stora avstånd och få elitklubbar så har PIF rätt begränsad konkurrens från andra klubbar för yngre elitspelare som satsa. De som inte vill flytta 50-100 mil väljer kanske hellre att testa elitspel i Piteå. Med det vill jag säga att de stora avstånden verkar till Piteås fördel och därmed är det inte heller konstigt, eller någon större prestation, att ha många yngre ”bottningar” i laget.
Om PIF hade vaskat fram ett antal regionala yngre spelare som gjort sig kända genom sitt målskytte hade det varit imponerande. Det är väl just målskyttar PIF saknar. De spelare som skulle kunna kallas lagets MVP, som Pedersen eller Ikidi, är importer söderifrån. Jag tror det flesta ser PIF som ett starkt och svårspelat defensivt lag. Punkt. För att utmana till topp två behövs anfallskraft.
Att Hammarlund inte fick så mycket speltid i LFC och lämnade hade nog mest att göra med att hon inte bedömdes vara ett lika starkt kort som de övriga, rätt eller fel. Visst kan pengar ha betydelse för att locka spelare söderifrån till PIF, exempelvis Ikidi. Att det var pengar som avgjorde i hennes fall att gå från (i hennes tycke) kylslagna Linköping till tropiska (!?) Piteå grundar jag på en källa som var starkt involverad i övergången. Att hon sedan stannat är en delvis annan sak. Det är heller inget konstigt att pengar kan avgöra, särskilt för spelare som kommer från fattiga familjer och ser möjlighet att nu hjälpa till, snarare är det hedervärt (typexemplet är väl Marta och på sistone kanske Chawinga). Naturligtvis vill hellre klubbar tala om att spelare valt dem av helt andra skäl, liksom att spelare valt klubb av helt andra skäl.
Tony Rickardsson 12.2 – ”jag är inte bitter”…….. Det svider förstås att ni tappade Faith – och att hon inte velat komma tillbaka trots idoga försök. Undrar varför. Och Paulin H ”bedömdes inte lika stark som övriga”. Nä – det är just det som det handlar om när man utvecklar spelare – man gör dom som inte är bäst just nu, eller mest lovande, till bättre fotbollspelare och emellanåt landslagsspelare. Hilda C bedömdes nog inte heller lika stark som övriga………. 3 mindre lyckade överväganden – men ”jag är inte bitter”??
Avståndet till Piteå är nog en faktor i helt andra riktningen. Det krävs något alldeles extra för att få spelare att komma till Norrbotten – och vi kan vara säkra på att det inte är vara sig vädret eller betalningen. Att ge sig själv chansen att utvecklas (till potentiell landslagsspelare) är ett vanligt skäl.
Förutom tidigare nämnda spelare kan vi lägga till Jossan (tiden får väl utvisa om du har rätt Svenneberka -ang. din kommentar nedan), Emilia Bodin och faktiskt June P (som för övrigt kommer norrifrån) som några till. Dessutom finns en handfull eller två som testats i U23. (Kan till viss del hålla med er som kommer med massor av invändningar om vilka som tas ut i det laget…….men det är inte de minst utvecklade spelarna i alla fall…). Så det är nog att gravt underskatta Stellan mfl vad gäller spelarutveckling. (I huvudsak inte riktat mot dig O – utan mer S-b och P nedan)
Att PIF inte har material att spela den mest tekniska fotbollen håller vi nog alla med om, men man fortsätter utveckla sitt försvar, press och omställningsspel – och som PO nämner nedan såg det väldigt bra i slutet av förra säsongen.
Bara bra att många inte tror vi kommer ta ytterligare steg – det ligger i det Norrbottniska kynnet att komma underifrån. Framtiden får utvisa vem som får rätt……
Se 25 dec kl 22.31
Pitä, som det heter i kommunen, gör ett fantatiskt jobb med små medel. Men det är väldigt mycket springa, springa, springa och sparka, sparka, sparka.
Är inte alls med på deras (Stellan Karlssons) sätt att ”utveckla spelare”.
Fysiskt visst, men absolut inte tekniskt.
Inget illa om Josefin Johansson, men hon kommer aldrig att spela i landetslaget mer.
Det ropas från norr om att Elin Bragnum bör få en ”tröja”, men hon har man väl sett springa upp och ner på kanten och sedan trassla in sig i sina egna ben.
All heder till Karlssons ”långa bollar på Berit”, det är konsekvent taktik,men det är inget lag som skriver in sig i historien som något vackert, tekniskt och bra.
Såg förresten Assi i några matcher, ”Pitä Light”.
De skriver inte in sig i historien överhuvudtaget, än mindre kan de vinna något – med det spelet, vill säga (se kommentaren nedan). Men jag tycker ändå inte Piteå bör förminskas/förnedras, i kommentarer. Det känns inte rättvist, de gör det bra med sina förutsättningar. Och förutsättningar, som vi vet, är både relativt små och begränsade över hela landet – tragiskt nog. Ex. om Linköping skulle göra en fantastisk prestation mot Manchester och nå semifinal, så stöter de på Wolfsburg (som köpt sönder LFC) och kan i teorin faktiskt förlora med 2 x 5-0, med påföljande rubriker om hur dåliga de är osv. Det hade inte heller varit en rättvis bedömning. Allt handlar om förutsättningar. Om, säger om, LFC möter Wolfsburg eller Lyon, så kan de inte räkna med att föra matchen och spela ut dem. Det går inte (inte ens mot Manchester, givetvis) och vi får se ett annat. mer defensivt spel.
Varför tror du Asllani – med rätta – är förbannad? Hursomhelst, jag stöder henne helhjärtat och är väldigt stolt över att hon är hemma i Linköping.
Håller med Svenneberka. Har aldrig förstått varför tränare och lag som praktiserar sparka-och-spring a la Tipsextra blir upphöjda till skyarna… speciellt inte i ett spelarutvecklingsperspektiv!
Piteå har väl aldrig blivit ”upphöjda till skyarna”? Jag kan hålla med om Umeå, men det var i en helt annan tidsepok. Då var det mest sparka o spring överhuvudtaget och Umeå vann på det – t.o.m. i Europa. Damfotbollen har gått framåt sedan dess, liksom hela den svenska fotbollen: man har äntligen accepterat att det inte går att vinna ett enda litet någe utan att spela fotbollens spel.
Sedan vet jag inte vad du menar med ”spelarutvecklingsperspektiv”? Kanske att Sundhage hade med Schough, Dahlqvist m.fl som inte ens kunde slå en passning på tio meter oattackerad (när jag såg vissa av Dahlqvists tjongande så garvade jag rätt högt, kan jag säga).
Vad man bör satsa på i svensk fotboll och dess utveckling av spelare är att få bort det där att premiera de som talar mest och högst (men som kanske inte är så bra). Om det kan vi höras om ytterligare något tiotal år…
Det jag menar med spelarutvecklingsperspektiv är att unga spelare som vill utvecklas till att bli moderna fotbollsspelare borde gå till klubbar som försöker spela fotboll och inte tjonga fotboll.
Njae….när UIK dominerade i Sverige och var ett av Europas absoluta topplag var de det för att de fick ihop både organisation, träning, spel och spelare till en helhet och till en ovanligt hög nivå vid den tiden. Det var knappast bara sparka och spring. Det finns väl två lag som levererat flest spelare till landslaget under 2000-talet, UIK är det ena och det andra……
Angående Piteå så brukar ofta just spelarutveckling nämnas i samband med Stellan Carlsson. Hur motiverat det är kan diskuteras förstås, men det fanns väl någon anledning till att han valdes av juryn på fotbollsgalan 2016 till Årets tränare, istället för guldtränaren Sjögren i LFC. Fast priset kanske mer är att se som ett allmänt uppmuntringspris – i år fick Gunnarsdottir i Kristianstad det – för lång och trogen tjänst?
Säga vad man vill om Carlsson, men om engagemanget visar sig i ”aktiv coachning” så är han kanske värd ett pris bara för det – skriker ständigt på spelarna i 90+ minuter och ibland är det inga vackra ord som används.
Håller med om att det låter nog så mycket under matcherna. Spelare utvecklas dock ännu mer under träning/utbildning – och där tror jag engagemanget betyder ännu mer. Det man hör från spelare är att SC är enastående vad gäller förberedelse och noggrannhet. Att hänvisa till lång och trogen tjänst tycker jag visar på bristande insikt.
Ajajaj….bristande insikt! Storsläggan alltså….insikt i vad? Nu gällde det jag skrev visserligen KDFF-tränaren och var väl lika mycket ifrågasättande av juryn och dimmiga kriterier som något annat. Men om Carlsson gnuggar på några år till kanske han också får priset för lång och trogen tjänst, men jag tror hellre han vill ha det när PIF vinner DA och får lyfta bucklan på Kvarnvallen. Det kanske infaller samtidigt, då står jag upp och applåderar!
Svar till Svänne..
Ser man sista matcher på hösten, sedan dom ändrar till 3-4-3, så spelar Pite riktigt bra. Inte alla lag som vinner bort mot Dif med 1-5.Sedan handlar det ju om att vinna matcher med det material man har, tycker inte att topplagen visat någon speciellt teknisk fotboll mot Pif iaf. Pifs presspel sätter käppar i hjulet för dom tekniska spelarna du pratar om Svänne. När du pratar om Elin, så har hon haft lekstuga mot några av motståndarlagen i höst. Det är väl så att motståndarnas tränare som tycker förbundskapten ska kolla på Elin..
Vi har fortfarande inget att gnabbas om (se tidigare kommentarer), Piteå vann rättvist på Linköping Arena (2-3), med sitt spel och med sitt material (förutsättningar). De låg 5-4-1 större delen eller snarare hela andra halvlek, men de ville vinna tre poäng och hade därförinnan gjort några högkvalitativa mål.
Bara för att ta ett exempel. 🙂
Att PIF vann borta mot LFC och DIF var väl de två matcher som stack ut målmässigt för deras del. Dessa åtta mål bidrog starkt till att målsnittet nådde 1,4 mål per match. Om vi räknar på övriga 20 matcher i DA var målsnittet 1,15. Visserligen hade inget lag före eller efter PIF något imponerande målsnitt, men siffrorna indikerar ändå vad som är PIF:s akilleshäl. Lägger man sedan till att de bara släppte in 0,9 mål i snitt visar det PIF:s styrka – det defensiva spelet. Det var det PIF nådde bronsplatsen med. För att nå topp två behöver PIF antagligen göra ytterligare ca 15 mål per säsong. Finns de spelarna och det spelet?
Absolut den stora utmaningen! Vi hoppas, precis som de flesta lag, på någon ytterligare vass anfallare. Plus att vi får ”andra året effekt” på tex Madde J. (såg lovande ut i slutet på säsongen)
Hej The Guardian..
Matchen mot er på bortaplan, hade nog inte fått vara fem minuter längre, då hade ni nog kvitterat.?
Man blir bara fundersam över Svänne, vet inte vilket lag han håller på?, men han dissar förmodligen sitt egna lag/spelare, som är så tekniskt skickliga. Att dom inte är bättre/tar mer poäng än sparka sparka och spring Pif, under hela hösten. Vet inte heller om Svänne varit tränare, men om jag älskar Messi som en av världens mest tekniska spelare.Skulle jag inte vilja ha elva Messi i mitt lag om jag vore tränare, därav finns det naturligtvis plats för spelare som gör grovjobbet match efter match.(Jossan) Är väldigt stolt över vad Pif presterat senaste åren, på senhösten 2017 var åxå spelet mycket bra..
PIF:s matcher mot LFC 2017 var mycket olika. I matchen i Piteå knoppade LFC in ett ledningsmål och fick sedan inte mycket uträttat framåt. PIF låg på och LFC kom nästan aldrig loss offensivt. Det var mest spel mot ett mål (LFC:s) i drygt 80 minuter, men den här gången var det LFC som parkerade bussen och PIF lyckades inte dyrka upp försvaret trots att Pedersen matade långbollar och inlägg oavbrutet. Ingen vacker syn från någon av lagen.
LFC har under säsongen haft problem när två saker inträffat – antingen att de spelat mot ett lag som mött dem högt och inte gett tid till speluppbyggnad och gjort tidiga mål eller ett lag som spelat ultradefensivt. Skillnaden från matchen i Piteå var att LFC ändå lyckades dyrka upp försvaret och visst – kvitteringsmålet verkade hänga i luften.
Vill minnas att LFC-tränare sa något i stil med: De passar oss jä—-ligt illa. Då var det trots tre baklängesmål nog inte offensiven han menade…..
Att pengar avgjorde att Ikidi gick till PIF håller jag nog fortfarande för sant. När ska lönekuvertet blir större om inte när man som Ikidi just blivit svensk mästare? Värvningen av Ikidi var väl en så kallad prestigevärvning och därför var klubben beredd att betala. Att pengar inte var enda skälet kan också vara sant. Att hon har stannat kan mycket väl bero på att hon trivs och kan bidra starkt till PIF:s ramstarka försvar. Om det gjorts idoga försök från LFC att få tillbaka henne vet du nog mer om. Själv är jag inte så insatt i varken PIF:s eller LFC:s affärer. Kanske både PIF och LFC fick bättre ekonomi, även om jag inte uppfattat det så. Mest märkligt med Ikidi var väl att Kristianstad inte värvade henne när de hade chansen. Nä, jag har ingen anledning att vara bitter – jag resonerar bara om två lag och några spelare som exempel. Kul om det går bra för spelare och kul om det går bra för allt fler lag.
Nä, så kan det ha varit – Hammarlund bedömdes inte vara lika stark som de som stannade. Någonstans går naturligtvis en gräns för vilka och hur många spelare ett lag kan behålla. Fint att det gått bra för Hammarlund senare och varför behöll PIF inte henne? Varför vill Carlén till LFC? För lite att göra i PIF kanske – eller för mycket? Hur som helst var ”bytet” Carlén – Andersson bland de ovanligare sakerna denna silly season.
Nej, i PIF kan man nog vara säker på att det varken är betalning eller vädret som lockar spelare – när det gäller ”bottningar” – de kommer dit bland annat för att det är en av få elitklubbar inom rimligt avstånd. Det är PIF:s konkurrensfördel framför många andra klubbar i DA. MEN, för att locka spelare söderifrån, KAN pengar vara av betydelse som i fallet Ikidi. Oftast tror jag dock att det kan handla om att få speltid och att hålla sig kvar i DA som spelare. Och visst – utvecklingsmotiv kan naturligtvis också finnas. Alla yngre talanger kan ju inte söka sig till LFC och det rykte klubben har för sin utvecklingsmiljö. PIF har delvis liknande rykte – gott så.
Norrbottniskt kynne? Hmmm…kanske denna länk passar….illa…? Euskefeurat Pessimistkonsulten https://www.youtube.com/watch?v=peY68tKiWgM