Årets 11:a (2013)


Dags att ut 11:an med de elva spelare jag tycker har presterat bäst i Damallsvenskan under 2013. Jag tar i första hand ut de spelare som presterat under en hög nivå hela säsongen och inga sommarvärvningar finns med. Det har inte varit helt lätt att plocka ut spelarna, särskilt i offensiven har det varit hård konkurrens. Många fler spelare förstås stått för fina insatser i år men här är de som imponerat mest på mig.

all_star_damallsvenskan_2013Målvakt
14 nollor är ju svårt att skoja bort så målvaktsposten går självklart till Þóra Helgadóttir (LdB FC Malmö). Hon har också högst räddningsprocent (81%) av de målvakter som varit ordinarie hela säsongen. Alltid lugn, mycket bra med fötterna, ja, bra på allt egentligen. Världsmålvakt. Nästan samtliga lag har faktiskt haft riktigt bra målvakter i år. Minna Meriluoto (Jitex BK) var rena väggen i våras, Lydia Williams (Piteå IF) har växt hela säsongen och Stephanie Labbé (KIF Örebro) har känts hetare än på flera år för att nämna några.

Backlinjen
Årets back alla kategorier måste vara Faith Ikidi (Piteå IF). Otroligt viktig för sitt lag och har gjort ett antal stormatcher. Komplett mittback som stått i vägen för mer än man kan begära i år. Den andra platsen var inte lika given men valet föll ändå på Marina Pettersson Engström (KIF Örebro) som jag tycker har gjort sin främsta säsong någonsin. Mycket stabil och rejäl hela säsongen och den fina högerfoten har också gett en hel del assist. Jag skulle i år också vilja framhålla Alexandra Nilsson (Umeå IK) som jag tycker gjort en riktigt stark säsong och tagit stort ansvar i Emma Berglunds frånvaro. Line Røddik Hansen (Tyresö FF) har varit den trygga punkten i Tyresös försvar där det även i år varit många olika formationer.

Två ytterbackar tycker jag höjer sig lite över mängden i år. Det handlar om Meghan Klingenberg (Tyresö FF) och Ali Riley (LdB FC Malmö) som varit stabila defensivt och alltid dessutom hotar i offensiven. Båda kan spela både till höger och vänster och håller absolut världsklass när de är i form. Något av årets utropstecken bland ytterbackarna är Linköpings Magdalena Ericsson (Linköpings FC) som nog numera ligger ganska nära landslagslaget där det som bekant inte finns något överflöd av vänsterfotade vänsterbackar. Även landslagets Jessica Samuelsson (Linköpings FC) och Lina Nilsson (LdB FC Malmö) har gjort stabila säsonger liksom Marlene Sjöberg (Kopparbergs/Göteborg FC), som vanligt.

Mittfält
En spelare som utvecklas för varje säsong är Katrin Schmidt (LdB FC Malmö) som jag tycker har varit årets främsta defensiva mittfältare. Oerhört smart och lugn. Världens i dagsläget hetaste offensiva mittfält innehåller Marta (Tyresö FF), Pernille Harder (Linköpings FC) och Ramona Bachmann (LdB FC Malmö). Tre spelare som inte behöver så mycket mer presentation. Martas betydels för Tyresö har varit tydlig. Laget tappade guldet under hennes skkadeperiod. Pernille Harder stod nästan ensam för Linköpings anfallsspel under våren. Under hösten har hon fått mer hjälp av övriga laget men fortsatt lagets viktigaste spelare i år. Tvåa i skytteligan. Ramona Bachmann har gjort en mycket stark säsong och varit helt suverän under hösten. Jag blir mycket förvånad om hon inte blir utsedd till årets spelare på fotbollsgalan.

Det spelar riktigt många bra mittfältare i Damallsvenskan. Det var inte helt lätt att peta Caroline Seger (Tyresö FF) och Verónica Boquete (Tyresö FF) men det är hård konkurrens om platserna. Framförallt Seger tycker jag har varit riktigt bra hela säsongen. Även Josefin Johansson (Piteå IF) har gjort en riktigt stark säsong och även gjort många viktiga mål för sitt lag. Sara Björk Gunnarsdóttir har som vanligt varit bra, framförallt under hösten. Anita Asante (Kopparbergs/Göteborg FC) är kanske sett över hela säsongen Göteborgs bästa spelare. Ett litet utropstecken på mittfältet är också Renée Slegers (Linköpings FC) som verkligen hittade rätt när hon blev inflyttad centralt. Rita Chikwelu (Umeå IK) har också stundtals varit väldigt bra.

Anfall
Årets skyttedrottning Christen Press (Tyresö FF) förtjänar förstås en plats i 11:an. Det ser ofta lätt ut när hon gör mål och med sin snabbhet dyker hon ofta upp på rätt plats vid rätt tillfälle. Den andra platsen går till årets utropstecken i anfallsväg, Sarah Michael (KIF Örebro). Hon har varit otroligt viktig för Örebro i år och hennes fina form och vassa fysik har haft stor del i lagets framgångsrika säsong. Hon har dessutom gjort några riktigt spektakulära mål.

Även Kirsten van de Ven (Tyresö FF) har gjort en riktigt bra säsong och var riktigt het under våren. Hösten av Therese Sjögran (LdB FC Malmö) och Manon Melis (LdB FC Malmö) har varit helt magnifik. Svårast var det kanske ändå att peta Anja Mittag (LdB FC Malmö), som trots att hon inte gjort like många mål i år varit mycket viktig för lagets anfallsspel, inte minst som framspelare.

För svensk del så är det de unga anfallarna som har imponerat när stjärnorna spelar utomlands. Både Lina Hurtig (Umeå IK) och Marija Banusic (Kristianstads DFF) har gjort några riktigt bra matcher. De har dock, inte alls oväntat, varit lite ojämna. Hurtig är bästa svenska målskytt i år. Under hösten har även Stina Blackstenius (Linköpings DFF) växt in i den allsvenska kostymen gjort en hel del. Tre spelare som förhoppningsvis utvecklas ytterligare de närmaste åren och förhoppningvis också stannar i Damallsvenskan.


4 svar till “Årets 11:a (2013)”

  1. Vore skoj med en svensk elva, Ramona Bachman eller Christen Press blir väl bästa spelare på galan i år

    • Ja, det kan man ju diskutera. Att just dessa tio spelare finns i Damallsvenskan kan ju definitivt inte vara dåligt för svensk fotboll, det är ju trots allt världsklass på samtliga. Däremot lite synd att inte fler svenska spelare når upp till den nivån. Det tråkiga vad gäller damallsvenskan är ju också att flera av våra största svenska profiler och stjärnor spelar utomlands istället.

      Däremot tycker jag nog att man börjar nå eller har nått smärtgränsen vad gäller antalet utländska spelare som ju i år varit ett 70-tal. Att värva utländska spelare som bara tar upp plats på bänken tror jag ju knappast gynnar svensk fotboll och talangutveckling. Ovanligt många tveksamma utländska värvningar har det varit i år och flera har ju också fått lämna mitt under säsong.

      En del klubbar tycks ha lärt sig en del under säsongen och istället framgångsrikt satsat på sina svenska talanger som Stina Blackstenius i Linköping eller Olivia Welin i Kristianstad.

  2. Dom 20 bästa importerna är bra för Damallsvenskan, tradionellt sett är nog svenska lag lite fega att satsa på yngre , men jag tror att det kommer att bli annorlunda, de lag som satsat på yngre har fått ett bra svar på det och det brukar bli ringar på vattnet, Linköping som spelat med Blackstenius /JennieNordin/Magda Eriksson/pauline hammarlund har ju visat att det är rätt , Kristianstad kommer nästa år förmodligen gå bättre än i år då man har Welin/Banusic och Alice Nilsson, Jitex har ju flera unga även om dom tappar Rolfö till Linköping !! AIK som kommer upp har ju en medelålder på drygt 20 och flera yngre stjärnor, får dom bara fäste i serien så blir dom bra på sikt , ironiskt nog måste dom nog värva lite rutin för att hänga kvar ? Även Djurgården tror jag har något bra på gång tom yngre lag än AIK och dom kommer att bli bättre o bättre