Spelarföreningen presenterade idag årets bästa 11:a framröstad av spelarna själva. 
Jag håller med om det mesta i den och kan inte påstå att något namn i den är särskilt överraskande. Bra val.
Anfall, målvakt och tre fjärdedelar av mittfältet är för övrigt samma som i den 11:a som jag tog ut under hösten medans laget fått en helt ny backlinje. Inte så mycket att säga om det, jag hade klart svårast att ta ut just backlinjen.
Jag har redan delgivit mina tankar om årets bästa spelare tidigare så ska inte gå in på det igen. De finns att läsa här: Målvakt, vänsterback, högerback, mittbackar, central mittfältare, yttermittfältare, anfallare.
Spelarna har också röstat om vilka arenor som är bäst och där vann Stockholms Stadion (Djurgården) före Behrn Arena (KIF Örebro) och Tunavallen (Eskilstuna United). Inte helt oväntat placerade sig Strandvallen (Mallbacken) och Vilans IP (Kristianstads DFF) klart sist då båda stundtals bjudit på eländiga planer. Hela listan hos spelarföreningen.
Pernilla Larsson fick pris som årets domare medans årets spelare presenteras på lördag.
10 svar till “Spelarnas 11:a 2016”
Jag håller också med om att det är en mycket vettig och rättvis 11:a som spelarna röstat fram. Det finns dock alternativ i backlinjen, men som Bloggaren säger är just denna svårast att ta ut.
Beträffande kategorin ”Bästa arenor” överraskar det säkert många att gamla Stockholms Stadion, med snart 115 år på nacken, slår yngre uppstickare med hästlängder. Som exempelvis Linköping Arena, invigd 2013, men färdigbyggd först i år. Förvånar dock inte mig, eftersom jag anser att denna arena är en arkitektonisk ”kalkon” där estetiken fått vika för snålheten och som kunde vara någon slags IKEA-produkt… I och med att Linköpingsarenan framstressades till dam-EM 2013 blev resultatet därefter. Det heter ibland att en idrottsanläggning bör hålla i minst 50 år, men i detta fall är det tveksamt om den håller i 15 år då den är ett hastverk, som redan visar upp oroväckande tecken på att falla sönder. Sorgligt men sant. Interiörmässigt är det dock fräscht och ändamålsenligt, fast det var kanske inte detta spelarna betygsatte.
Värre är förstås läget i Kristianstad där hemmalaget tvingas bjuda upp till spel på ett underlag, som ofta trotsar all beskrivning. Stackars KDFF – och skam över Kristianstads kommun!
Håller med att det är en mycket bra 11:a. De bästa från damallsvenskan där Linköping och Rosengård dominerar med 5 respektive 4 spelare.
Känns som vissa spelare inte skrämmer andra spelare lika mycket som de skrämmer tränarna , Djurgårdens innermittfält i många ögon damallsvenskans bästa . Ingen av de är med i spelarnas val .
Det är ju en önske-elva där man lagt det defensiva tänket helt åt sidan. Dom sex spelare på topp löper inte hem särskilt många meter under en match. Rätt uppställning hade väl varit 4-2-4..!
Balansspelare som Appelqvist, Dahlqvist, J Johansson, Sandra Adolfsson, Chikwelu brukar sällan få tillräckligt många röster.
Det var INTE bästa arena som röstades fram utan det var bara underlaget man spelar på som bedömdes av spelarna. Detta förklarar varför konstgräsplanerna är i topp och varför slitna Valhalla och Malmö IP fick sämst omdöme av dom. Att naturgräsplanerna som finns samtliga är undermåliga kvalitetsmässigt och återfinns därför naturligtvis i botten.
Stockholm stadion har naturgräs
O fan, då är det ännu mer givet att den planen ska va 1:a för den ser verkligen otroligt inbjudande ut även från läktaren. Dessutom är ju Stockholms Stadion lite kulturarv så det kändes kul att åka dit o se på fotboll.
Djurgårdens mittfält och balansspelare i all ära men det är damallsvenskan 2016 det handlar om, d.v.s. vad som presterats mot svenskt motstånd och inte mot en potentiell europeisk toppklubb. Den här elvan hade ändå klarat sig utmärkt internationellt samt varit än mer överlägsen på hemmaplan än årets upplagor av Linköpings FC och FC Rosengård. Inget annat lag har kunnat hota. Ingen av Stina Blackstenius eller Tabitha Chawinga behöver tänka på defensiven. De är båda givna i anfallet.
Lika givet är mittfältet. Visst har Djurgården, Kopparbergs/Göteborg, Piteå och Eskilstuna kunnat vålla vissa problem för topplagen. Även om jag ser Eskilstunas och Piteås poäng mot Rosengård som en kombination av bra prestationer samt skador och trötthet hos ligatvåan. Men oavsett vad så kan inga andra spelare i damallsvenskan 2016 mäta sig med Lieke Martens, Pernille Harder och Marta. Den som följt spelarna i klubb- och landslag vet att de briljerar offensivt men också jobbar i defensiven när motståndet kräver det. Det motståndet fanns dock inte i damallsvenskan om vi bortser från interna möten mellan Linköping och Rosengård. Precis som i Linköping får Claudia Neto ta hand om defensiven. Den offensiva rollen i Portugals landslag är i klubblaget utbytt mot en roll mellan backlinjen och övriga mittfältet. Under hela säsongen har hon ägt ytan på den offensiva delen av egen planhalva. Claudia Neto var Linköpings MVP anno 2016!
Kort om backlinjen och målvakt. Jessica Samuelsson är ohotad på sin position i landslaget och så även i damallsvenskan. Briljerar på annat sätt än med teknik. I övriga backlinjen hade jag förväntat mig ett eller två andra namn men Emma Berglund, Magdalena Eriksson och Ali Riley har välförtjänt röstats fram av spelarna. Jennifer Falk i målet är lika given som det faktum att solen går upp varje morgon.
Ett bra lag, märks att spelarna har koll på sina konkurrenter och tar utnämningarna seriöst. Jag hade nog personligen valt bort Berglund för Ikidi och sen tycker jag även att Jonna Andersson varit bättre som vänsterback men där är det så liten skillnad att Riley ändå känns välförtjänt.
Jag måste säga det att chikwelu dominerade totalt på innermittfält när de mötte Djurgården i båda matcherna klart den bästa innermittfältaren jag sett i damallsvenskan då har jag harder som forward .