Sverige spelade ikväll 0-0 mot England. Sverige var både spelmässigt något bättre än England och skapade även de bästa målchanserna men fortsätter att ha förtvivlat svårt att göra mål. Sammantaget något bättre spel från svensk sida än mot Norge men det krävs fortsatt mer. Men det är ju också bara de första matcherna för säsongen för många spelare.
Första halvlek var en chansfattig kamp på mittfältet. Det enda riktiga chansen var Stina Blackstenius mål på Jessica Samuelssons inlägg, som dock blev avblåst för offside. Det var en av få gånger Sverige hittade fina kombinationer i det offensiva spelet.
Det svenska övertaget var tydligare i andra halvlek , inte minst chansmässigt (Sverige hade officiellt inget avslut första halvlek). Några mål blev det dock inte men mittfältarna lyckades åtminstone hålla bollen inom laget lite längre perioder även om den åter förlorades för lätt när man gick framåt.
Ingen som direkt glänste i Sverige i dag men Hedvig Lindahl spelade väldigt stabilt i Sveriges mål även om hon inte tvingades till några avancerade ingripanden.
Mittbacksparet Linda Sembrant och Nilla Fischer hade bättre kontroll den här gången och jag tycker att Jonna Andersson fortsätter att ta för sig bättre på vänsterkanten.
Det blev ingen återgång till 4-3-3 trots de många offensiva spelarna i startelvan utan det var åter ett rakt 4-4-2 i försvarsläge och en diamant i anfallsläge. Testet jag efterfrågade efter förra matchen med Fridolina Rolfö i mer av Asllani-rollen på offensivt mittfält blev verklighet. Tyvärr fick hon dock kanske inte heller ut så mycket av sitt spel även om hennes fysik var nyttig på positionen. Inte heller Kosovare Asllani hittade så många öppnande passningar och hon missade också en straff.
Anfallarna Sofia Jakobsson och Stina Blackstenius jobbade hårt men hade båda svårt att komma till lägen. Något bättre blev det när de byttes ut mot Lotta Schelin och Pauline Hammarlund i halvtid. Schelin var nästan den enda spelaren man lyckades hitta i djupled under matchen och hennes löpningar låg bakom två av Sveriges fetaste chanser när hon frispelade Hammarlund och fixade en straff.
Utöver Asllanis missade straff och en stor chans på övertid hade Hammarlund Sveriges bästa chanser efter flera fina löpningar in i straffområdet. Hon tycks dock ha tappat självförtroendet i avslutslägena för hon borde nog ha gjort åtminstone ett mål.
England var märkligt nog ännu blekare än i matchen mot Norge och skapade nästan inte någon riktigt farlig chans på hela matchen. Det är förstås ett bra betyg till det svenska försvarsspelet men svårt att dra några stora växlar av det. Engelskorna har ju också egentligen hela laget i försäsongsträning till skillnad från Sverige där åtminstone några ha ligaspelet igång.
Det engelska laget kom också med en backlinje som knappast kommer vara ordinarie i EM. Här saknades exempelvis både Steph Houghton och Lucy Bronze. Bäst på planen var engelska målvakten Siobhan Chamberlain med fina reflexer och en straffrädding även om de svenska spelarna gjorde henne ännu bättre med sina svaga avslut.
5 svar till “Sverige – England 0-0”
Kändes överlag som ett svagt England… Angående spelare tyckte jag Seger var bra och Schelin visade varför hon ska vara i elvan. Dock ett uselt inhopp av Schough som inte gjorde nånting rätt på den kvart (?) hon var inne! Ett plus på Glas som kanske blir ett alternativ på vänsterbacken nu, hon gick in med pondus och vann ett par bollar till skillnad från passiva Andersson. Just Andersson måste ta för sig mer, hon spelar alltid bakåt och vågar inte kliva fram. Med den vänsterfoten måste hon det, det är den som håller henne kvar i elvan! Men Lindahl var så lugn att man trodde det var Polen vi spelade mot.
Inte vågar kliva fram? Det finns väl en taktik och strategi att förhålla sig till också. Andersson klart mer offensiv än Samuelsson sett över de här två matcherna. Svårt att dra några slutsatser av Glas få minuter på plan men finns inte en chans att hon går före Andersson i dagsläget. Fortfarande Ericsson eller Rubensson som främsta motbud.
Jomen när man rullar runt i backlinjen kan en ytterback kliva fram och skapa ett anfall, Andersson väljer alldeles för ofta att spela Sembrant eller Dahlkvist. Dock är de inläggen oslagbara för Glas och någon annan, den levererade ett mål mot Norge och en jättechans för Hammarlund igår. Men är hon verkligen ett alternativ i världsklass!? Isåfall kan man efterfråga lite pondus.
Jag vidhåller att Andersson klev fram betydligt fler gånger än Samuelsson över de här två matcherna och att fler anfall byggdes på vänster- än högerkanten. Hade Pia ansett att ytterbackarna ska kliva fram fler gånger hade det nog kommunicerats. Jag tror det handlar med om lagets taktik/strategi än den enskilda spelarens val eller icke-val.
Jonna Andersson gör återigen en riktigt fin insats, kul att se att hon börjar komma in i Landslaget nu och vågar ta för sig på samma sätt som i klubblaget. Vad gäller hennes ”passiva” spelstil i försvarsspelet så är det tydligt att hon anammat mycket av det som gjorde förebilden Charlotte Rohlin till Sveriges bästa back så länge hon spelade och det jag talar om är följsamhet och kyla.
Vi har redan för många risktagare i backlinjen och då känns det skönt att någon av dom kan avvakta när det är bättre. Av övriga är det bara Samuelsson som har snabbheten att reparera misstag medan framförallt Fischer känns helt livsfarlig när hon stötbryter med små marginaler.
Seger var precis som mot Norge en bromskloss i omställningsspelet, hon måste bli bättre på att leverera passningar snabbare och någon gång framåt istället för bakåt eller i sidled. Tycker också hon har en tendens att tappa boll vilket till stor del beror på att det tar för lång tid att släppa den ifrån sig.
Schelin såg pigg ut när hon hoppade in och när vi möter motståndare som flyttar upp och spelar med hög backlinje är hon förstås en tillgång. Jag är dock inte lika säker på att hon skulle vara lika vass mot lag som drar sig tillbaka och inte ger samma ytor att ställa om på.