Sverige – Norge 1-2


Sverige föll mot Norge med 1-2 i årets första landskamp. Ingen lysande start på året och inget imponerande spel från svensk sida. 0-1 Sofia Jakobsson (20′), 1-1 Lisa Marie Utland (21′), 2-1 Kristine Minde (27′).

Eftersom jag hittills bara sett matchen på en liten skärm med ett par andra bollar i luften samtidigt så ska jag inte göra någon större analys här kommer lite av mina intryck från matchen.

Min bedömning är ändå att den norska segern var klart rättvis. Jag tycker framförallt att Norge var det klart bättre laget i första halvlek då man både hade mer boll och skapade mer än Sverige. Allt kändes tydligare i norskornas spel.

Sverige hade mer boll i andra halvlek men hade fortsatt förtvivlat svårt att skapa lägen och Norge kunde ganska enkelt försvara sig. De fina kombinationerna i offensiven som man längtar efter att få se lyser fortsatt med sin frånvaro. Några positiva saker finns ändå att ta med sig.

Sofia Jakobssons fina målform spillde äntligen över till landslaget. Jakobsson slet i övrigt som vanligt hårt och satte också sig själv i fina inläggs-och inspelslägen men den avgörande passningen var tyvärr nästan aldrig bra.

Jonna Andersson tog för sig mer offensivt och kom till fler inläggslägen och hade assisten till målet. Jessica Samuelsson visade åter att hon är Sveriges bästa försvarare på att försvara, men offensivt hände inte så mycket att skriva hem om.

Fridolina Rolfö visade sin speluppfattning vid ett par tillfällen och den måste man se till att utnyttja bättre. Kanske ska hon rent av testa Kosovare Asllanis roll. Asllani som ska vara lite av spindeln i nätet i offensiven kändes nästan osynlig idag.

I övrigt tycker jag kanske inte att det fanns så mycket att glädjas över, Mittbackarna Nilla Fischer och Linda Sembrant såg båda oväntat otajmade och lite tröga ut i sina brytningsförsök när Norge skapade lägen. Inte heller Hilda Carlén i målet gav något jättesäkert intryck.

Magdalena Eriksson fick chansen istället för Sembrant i andra och skänkte bort bollen direkt men såg i övrigt kanske lite säkrare ut. Jag tycker att Lisa Dahlkvist lyfte sig i andra och Elin Rubensson känns fortfarande intressant på centralt mittfält.

Caroline Seger var bäst plan säger Pia Sundhage till svenskfotboll.se. Det var inte intrycket jag tänkte nog snarare att jag förväntar mig mycket mer av Seger. Jag tycker bl.a. hon överglänstes med råge av Maren Mjelde som dominerade i det norska mittförsvaret.

Kul att Katrin Schmidt fick debutera med inhopp i andra halvlek. Något succéinhopp blev det inte och Schmidt skänkte precis som många andra onödigt bort bollen till norskor. Schmidt hade dock Sveriges bästa målchans i andra halvlek när hennes lobb var nära att segla in.

Sverige (4-4-2 diamant): Hilda Carlén – Jessica Samuelsson (75′ Hanna Glas), Nilla Fischer, Linda Sembrant (46′ Magdalena Eriksson), Jonna Andersson – Kosovare Asllani (46′ Olivia Schough), Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Elin Rubensson (75′ Katrin Schmidt) – Sofia Jakobsson (62′ Stina Blackstenius), Fridolina Rolfö (46′ Lotta Schelin).


5 svar till “Sverige – Norge 1-2”

  1. Kan hålla med bloggaren att jag hade samma intryck. Såg en del av matchen i min mobil så det är svårt att få en helhetssyn på matchen. Väntat mig också mer av Seger. Tyckte nog att Sofia J var bästa svensk och även Jonna A var bra. Nä nya tag mot England behövs.

  2. Det var väl ungefär som vanligt. Lilla skillnaden var att mittbackarna Fischer och Sembrandt inte var riktigt på tårna vid baklängesmålen. Missade även lite i övrigt.
    I övrigt var det ett anfallsspel utan riktlinjer. Bollar på chans som man hoppades skulle hamna rätt. Forwards hamnade ofta ute i hörnorna. Asllani sprang planlöst runt, runt, utan att få kontakt med bollen. Detsamma gjorde Schelin i andra halvlek.
    I andra halvlek höjde man pressen något och lyckades erövra bollen några gånger mot tröttnande norskor. Men eget spel? Nej!
    Bästa kombinationerna kom på vänstersidan, oftast via Jonna Andersson. Ge henne två år till, bättra på tuffheten, defensiven och huvudspelet. Kan bli riktigt bra! Kom ihåg att hon bara gjort en hel säsong som vänsterback (även om hon oftast blev mittfältare i ett överlägset LFC!).
    Efter bara tre träningar med Martin Sjögren syntes klara linjer i det norska laget; bättre passningsspel, större tålamod, kortare lag, man hittade också stjärnan Ada Hegerberg med fler bollar. Ett något långsamt mittbackspar och sega centrala mittfältare lär dock oroa fd LFC-tränaren en smula.

  3. Oj Martin Sjögren effekten kanske. Men det är tidigt på säsongen och det är träningsmatcher med många byten.