Lotta Schelin fick sitt drömavslut när Lyon vann Uefa Women’s Champions League 2015/16 och tog årets tredje titel efter att ha besegrat VfL Wolfsburg efter en spännande straffläggning. Det var också tredje gången man vann turneringen. Segern satt långt inne men var fullt rättvis då Lyon var det klart bättre laget nästan hela matchen. .
Lyon tog kommandot i matchen direkt och styrde och ställde som man ville mot ett väldigt defensivt Wolfsburg. Man fick också en ganska tidig utdelning när Ada Hegerberg satte 1-0 redan efter 12 minuter.
Efter ledningsmålet rullade Lyon runt med bollen i full kontroll men utan att skapa särskilt mycket även man blixtrade till i korta sekvenser. Med halvtimmen spelad var bollinnehavet hela 65-35 till Lyon och Wolfsburg skapade i första halvlek ingenting utöver en hyfsat farlig hörna.
Lyon fortsatte att dominera i andra halvlek och hade ett par bra lägen att utöka ledningen men bjöd på ovanligt svaga avslut. Wolfsburg kom ingenstans i offensiven mot Lyons starka backlinje och lagets presspel var också fortsatt märkligt blekt och löpvillighet saknades.
Med kvarten kvar och med pigga inhopp på Ramona Bachmann och Tessa Wullaert började Wolfsburg få igång lite anfallsspel i jakt på en kvittering. Strax före full tid kom den också. Efter att ha varit osynlig nästan hela matchen nickade Alexandra Popp in 1-1 (88′).
Wolfsburg fick energi av målet och spelet jämnades ut helt under förlängningen där båda lagen fick chansen att avgöra. Några mål blev det dock inte och straffläggning följde.
Wolfsburg satte sina tre första (Popp, Kerschowski, Peter) men Nilla Fischer missade dessvärre den fjärde som var ganska dålig. Lyon missade sin första (Hegerberg) men satte sedan fyra raka (Schelin, Renard, Mbock, Kumagai) och när Bouhaddi räddade tidigare Lyon-spelaren Elise Bussaglias straff var saken klar.
Matchens 5 främsta
1. Saki Kumagai (Lyon) – Dominerade på mittfältet där hon vann de flesta duellerna och spelade lugnt och säkert. Stor hjälte när hon satte den avgörande straffen, precis som i VM-finalen 2011.
2. Pauline Bremer (Lyon) – Tog hand om hela högerkanten för Lyon på ett alldeles utmärkt sätt. Stark defensivt och väldigt delaktig i lagets offensiv och låg bakom målet.
3. Wendie Renard (Lyon) – Så gott som felfri i defensiven och vann alla luftdueller. Utmärkt samarbete med Griedge Mbock som också gör en mycket bra match.
4. Almuth Schult (Wolfsburg) – Mycket stabil insats av Wolfsburgs-målvakten som fram till straffläggningen vann målvaktskampen.
5. Tessa Wullaert (Wolfsburg) – Kom in i matten av andra halvlek med energi som Wolfsburg behövde och hann skapa mer på egen hand än laget gjort under hela matchen. Spelade fram till kvitteringen.
Av svenskorna så tycker jag att Nilla Fischer gör en riktigt bra match och var stark och alert i duellerna. Helt klart en av de bättre i Wolfsburg. Lotta Schelin kom in tio minuter före full tid och gör ett fullt godkänt sista framträdande i Lyon och satte ju också sin straff.
Båda lagen bjöd på lite ovänatde startelvor och ljög uppenbarligen i de officiella startuppställningarna. Lyon kom med en 3-5-2-uppställning och Wolfburg hade möblerat om lite till ett defensivt 4-5-1. Så ställde lagen upp:
Wolfsburg (4–5–1): Almuth Schult – Isabel Kerschowski , Babett Peter, Nilla Fischer, Lara Dickenmann – Alexandra Popp, Lena Goeßling, Elise Bussaglia , Vanessa Bernauer (Tessa Wullaert 73′), Anna Blässe (Stephanie Bunte 113′) – Zsanett Jakabfi (Ramona Bachmann 59′)
Lyon (3–5–2): Sarah Bouhaddi – Griedge M’Bock Bathy , Wendie Renard, Amandine Henry – Amel Majri, Camille Abily, Saki Kumagai, Louisa Necib, Pauline Bremer (Élodie Thomis 86′) – Eugenie Le Sommer (Lotta Schelin 79′), Ada Hegerberg, .
2 svar till “Tredje titeln för Lyon”
Otroligt att det kan vara 65 mot 35 % i bollinnehav. Att W spelade så defensivt. Har man kommit så här långt som till final kan man inte vara sämre än Lyon. Konstigt att Ramona B inte spelade från start. Hon var ju FCR bästa spelare. Men rättvist då att Lyon vann. Dom var det spelförande laget. Kul för Lotta S.
Mycket märkligt att Fischer la en av straffarna, känns nästan som när Mellberg fick lägga en straff i Portugal-EM 2004 för att ingen annan ville/vågade. Annars håller jag med Hans om att det är märkligt att Bachmann inte startade och att det känns som om Wolfsburg inte trodde på sitt eget spel.